När marknaden inte vill och statens pengar inte räcker till måste man ta saken i egna händer om glesbygd skall få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet med både Internet, telefoni och TV.

Idag har mer än 600 byar i Sverige byggt sina egna nät och har kopplats mot stadsnät och andra nätägare. Genom att bilda samfälligheter eller ekonomiska föreningar har fastighetsägare genom eget arbete och ibland stöd av staten och kommunerna lyckats få fiber till hemmet vilket innebär att de har en framtidssäker bredbandsinfrastruktur med i princip obegränsad kapacitet.

Etableringskostnaderna blir lägre genom att:

  • Fastighetsägarna (i vårt fall via Sjöhultets samfällighetsförening) ”bjuder varandra på markintrånget”, annars hamnar den kostnaden på anslutningsavgiften.
  • Lokala entreprenörer används.
  • Fastighetsägarna samordnar sig och lägger ner mycket ideellt arbete.

Arbetet med ett fibernät görs lokalt och en stor del av kostnaden utgörs av grävning. Att kunna reducera markarbetet exempelvis genom samförläggning kan markant minska kostnaden för ett bredbandsprojekt.

Just nu finns möjligheter att göra det till en mycket låg kostnad

Det finns ett antal faktorer som samverkar just nu som gör att detta kan göras till ett mycket lågt pris:

  • Våren 2015 gräver E.ON ner elkraftkabel i området. Vi har då möjlighet att lägga i slang i marken för 40% av normal kostnad och tack vare detta har vi sänkt våra kostnader med ca 300.000 kr.
  • På sikt kan vi sälja det färdiga nätet till en kommersiell aktör och sänka priset ytterligare.
  • Sjöhultet är ett geografiskt kompakt område.

Varför en ekonomisk förening?

Den ekonomiska föreningen är lämpligast då föreningen ska äga och förvalta nätet samt upplåta användandet till sina medlemmar. Den ekonomiska föreningen är ett ”företag” som bedriver en affärsverksamhet med sina medlemmar som kunder. Medlemmarna är inte personligt ansvariga för föreningens skulder, men däremot kan de förlora den egna insatsen.